painted HMS 'Excellent' and HMS 'Illustrious' by Henry J. Morgan in 1860s Related Paintings of Henry J. Morgan :. | HMS 'Boadicea' | HMS 'Penelope' | HMS 'Excellent' and HMS 'Illustrious' by Henry J. Morgan | HMS 'Marlborough' | HMS 'Bonaventure' | Related Artists:
Valeriano Dominguez Becquer BastidaSpanish , 1834-1870
Jacopo Robusti Tintoretto1518-1594
Italian Tintoretto Galleries
The real name of Tintoretto was Jacopo Robusti, but he is better known by his nickname, meaning the "little dyer, " his father having been a silk dyer. The artist was born in Venice and lived there all his life. Even though his painting is distinguished by great daring, he seems to have led a rather retired life, concerned only with his work and the well-being of his family. His daughter Marietta and his sons Domenico and Marco also became painters, and Domenico eventually took over the direction of Tintoretto's large workshop, turning out reliable but un-inspired pictures in the manner of his father. Some of them are, on occasion, mistaken for works of the elder Tintoretto.
Tintoretto appears to have studied with Bonifazio Veronese or Paris Bordone, but his true master, as of all the great Venetian painters in his succession, was Titian. Tintoretto's work by no means merely reflects the manner of Titian. Instead he builds on Titian's art and brings into play an imagination so fiery and quick that he creates an effect of restlessness which is quite opposed to the staid and majestic certainty of Titian's statements. If Tintoretto's pictures at first sight often astonish by their melodrama, they almost inevitably reveal, at closer observation, a focal point celebrating the wonders of silence and peace. The sensation of this ultimate gentleness, after the first riotous impact, is particularly touching and in essence not different from what we find (although brought about by very different means) in the pictures of Titian and Paolo Veronese.
Tintoretto was primarily a figure painter and delighted in showing his figures in daring foreshortening and expansive poses. His master in this aspect of his art was Michelangelo. Tintoretto is supposed to have inscribed on the wall of his studio the motto: "The drawing of Michelangelo and the color of Titian." Unlike Michelangelo, however, Tintoretto worked and drew very quickly, using only lights and shadows in the modeling of his forms, so that his figures look as if they had gained their plasticity by a kind of magic. In the rendering of large compositions he is reported to have used as models small figures which he made of wax and placed or hung in boxes so cleverly illuminated that the conditions of light and shade in the picture he was painting would be the same as those in the room in which it was to be hung.
tidemandTidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania.
Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger.
Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875).
Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).